Se bilder från Helsingborgs fest här

Guldtränaren Conny Karlsson firar med armarna i luften

Trotjänaren Christoffer Andersson firar sitt andra guld i HIF

Mattias Lindström får också fira sitt andra guld med HIF

"Segervrålet"

Tätt med guldlöp på Olympia

Gashi och Malangu - två viktiga spelade i guldlaget HIF

Ett lag som säljer tre av sina viktigaste spelare och ändå tar guld är mer än värdiga vinnare. Alexander Gerndt, Rasmus Jönsson och Marcus Nilsson lämnade för spel utomlands och många trodde att man sålt guldet. Så blev det inte.

Dels har HIF Pär Hansson, Allsvenskans kanske bästa målvakt. Och, man har definitivt Allsvenskans bästa mittfältare: May Mahlangu. Den 22-årige sydafrikanen har ägt Helsingborgs mittfält och misstagen är få. Han vinner boll, han levererar boll, han transporterar boll och han gör det med kvickhet och akuratess. Dessutom kan han avsluta – med stil.

Erik Edman, Ardian Gashi, Marcus Holgersson, Mattias Lindström, Christoffer Andersson och Erik Wahlstedt är också anledningar till att HIF är svenska mästare 2011. Holgersson har tagit hand om försvaret sedan Nilsson lämnade. Edman har glömt 9-1-matchen. Gashi spelar lite i skymundan av Mahlangu – men ingen kan väl klaga på deras samarbete centralt? Lindström och Andersson är HIF. Wahlstedt har totalt gjort över tio säsonger i Helsingborg och nu tagit två guld.

Man skall dessutom inte glömma den rutinerade tränarduon i Conny Karlsson och Reine Almqvist. ”Gubbarna” har fått agera i lugn och trygghet, vilket betytt otroligt mycket.

Helsingborg är värdiga mästare. Har man säkrat ett guld med tre omgångar kvar är det inget snack.

Grattis Helsingborgs IF till SM-guldet 2011!

HIF tar SM-guld 2011

Guldet kan man tacka Mathias Ranégie och Malmö FF för. En poäng var allt som krävdes mot AIK och en poäng var det MFF tog mot gästerna. Ranégie kvitterade på övertid och Backmans sena ledningsmål var förgäves.

Helsingborg svenska mästare 2011

Med tre omgångar kvar har Helsingborg tio poäng ned till tvåan AIK – alltså ointagligt. Firandet sker på HIF:s buss på väg hem från segermatchen mot Gais. Därefter väntar mottagande på Olympa och segerfest.

Helsingborg har på 27 omgångar vunnit 18 matcher och bara förlorat två vilket ger dem 61 inspelade poäng. HIF har gjort 53 mål och släppt in 23 hittills.

– Det är första och sista gången jag håller på Malmö, men i dag riktar jag ett stort tack till dem, säger målvakten Pär Hansson till Sportbladet på guldbussen.

(Notera att Helsingborg blev seriemästare 1929 och 1930 – två år då serien inte hade så kallad SM-status)

Ranegie - HIF:s "guldman"

Det såg länge ut som att Malmö FF också skulle spela guldet i händerna på Helsingborg. Men, i den 84:e minuten tystade Niklas Backman Swedbank Stadion – och guldstämningen i HIF-bussen. Det skulle dock hända mer…

Ranegie gav HIF guldet

På övertid fixade dock Allsvenskans skyttekung, Mathias Ranegie i Malmö FF, guldet åt värsta rivalen. En poäng räckte för att AIK skulle hållas tio poäng ifrån HIF med tre matcher kvar.

AIK är nu tvåa i Allsvenskan, två plusmål bättre än Elfsborg och de svartgula (/gulsvarta) lagen får göra upp om andraplatsen i Allsvenskan 2011.

– Färjestad når alltid slutspelet och väl där händer det något med laget. Det är många som tycker att Färjestad har ett sämre lag än förra säsongen men det håller inte jag med om. Mattias Sjögren är förstås en tung förlust, men en spelare som Dick Axelsson tror jag går att ersätta med tanke på att han var så ojämn, säger Stefan Österberg, oddssättare hos Svenska Spel enligt nwt.se.

Men trots att Färjestad är den självklara guldfavoriten hos de flesta, finns det ett par lag som ligger och lurar alldeles bakom. Österberg håller Linköping som den främsta utmanaren till Färjestad, även om lag som Luleå, Djurgården och Brynäs har imponerat på honom hittills.

– Jag tror mycket på Luleå. Om det stämmer att de får in Janne Niinimaa i laget har de i mina ögon den bästa backbesättningen och till det hårt arbetande forwards. Mitt favoritlag är Brynäs och de ser intressanta ut och Djurgården har varit bra på försäsongen.

Modo missar slutspel

Västernorrlands två stoltheter, Modo och Timrå kommer däremot inte högt upp på listan om man ska lita på Österberg. Det blir inte ens en plats till slutspelet.

– Jag tror inte alls på Modo, jag tror inte ens att de går till slutspel. Ett annat lag som jag inte tror på är Timrå. De har tappat bra spelare och nyförvärven håller inte samma klass, avslutar Österberg.

Den stora sensationen förra året var AIK Hockey, som överraskade alla genom att först ta sig vidare till slutspel och sedan slå ut regerande mästarna HV71, med 4-0 i matcher. Framgångarna tog dock tvärstopp i semifinalen mot Färjestad.

Skellefteå var den andra positiva överraskningen i slutspelet. Efter en fin grundserie (där laget slutade trea) tog man sig hela vägen till final efter att ha slagit ut Linköping och Luleå. Väl där blev värmlänningarna för svåra och vann till slut med 4-2 i matcher, vilket därmed säkrade deras nionde SM-guld någonsin.

Här följer hela årskrönikan – den lite längre versionen

Men Färjestad vann för lätt, i mitt tycke. Och fick en ”walk in the park”, hela vägen fram till guldet.

Grundserien var jämnare än någonsin och mellan topptrion HV71, Färjestad och Skellefteå skilde endast målskillnad lagen åt. Och ner till Modo i botten var det bara 26 poäng.

Men i slutspelet var Karlstadslaget ljusår bättre än alla andra.

Brynäs var uträknade på förhand, men bjöd kanske på det bästa motståndet – en vinst och tre uddamålsförluster, varav en efter förlängning.

AIK var mentalt trötta och nöjda med att slagit ut regerande mästarna.

Skellefteås holmgång mot Luleå var hela slutspelets absoluta höjdpunkt, men kostade kraft och energi som hade behövts för att stoppa den värmländska vinstmaskinen i finalen.

Nä, finalen 2011 var lika trist som ojämn – en enda lång gäspning. Sånär som på match två och fyra uppe i Kraft Arena, då hemmalaget verkligen glödde och bjöd upp till ordentlig finaldans. Men det räckte bara till en seger och tidig matchboll för Färjestad.

Skellefteås prestation i sista finalmatchen var det sämsta jag sett under hela slutspelet. Den ungdomliga entusiasmen som vunnit så många matcher åt västerbottningarna tidigare under finalspelet var förbytt mot slarv och illa spel.

Färjestad tackade och tog emot. Slog in par ett par serveess, och firar just nu klubbens nionde SM-guld.

Med facit i hand fanns det bara ett lag som var värdig att möta detta guldlag – och det är HV 71. Men de valde att spela med huvudet under armen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=FlUSE4Q7OVk

Snacket under gårdagen handlade givetvis mycket om hur Djurgården tog sig vidare till semifinal, hur Brynäs chansartade spel höll på att vända ett 3-0 underläge och vad tränaren Nicklas Czarnecki egentligen sa till domaren. När allt lugnade ner sig i den mixade zonen vändes allt fokus mot en spelare som inte gjort väsen av sig i kvartsfinalserien, men som däremot har varit en ikon för Elitserien och Brynäs IF under en väldigt lång tid. Ove Molin, gjorde igår sin sista Elitseriematch någonsin.

Det märktes att den 39-årige Molin hade svårt att släppa taget, med några extra skär efter att alla spelare hade försvunnit åkte han runt den enorma Globen en ytterligare gång. Vi satt uppe vid pressplatsen och blev alla rörda över att se hur han lite smått förvirrad aldrig ville lämna den tomma isen, där han åkte och tackade av ett fullsatt Globen som aldrig tycktes bli tömd på människor. År efter år har man frågat sig när han ska ge upp, och det är av en anledning med stor respekt som man faktiskt nu med lättnad har fått beskedet, att han lägger av med sin professionella spelarkarriär. Molin har alltid varit en jobbig jävel på isen, ett typexempel på vad en gubbe-i-lådan är – men allt har sig ett slut som han sorgset konstaterade dryga halvtimmen efter slutsignalen.

”Det är nästan som att någon drog ur en propp”, sade han till hockeykanalen sent igår. Helt tom stod han där med hela den samlade presskåren, där han efter varje ord var tvungen att andas några extra gånger för att hålla tårarna inne. 19-säsonger i Brynäs är imponerande. Att någon har varit trogen sin klubb i så många år är ytterst sällsynt, men otroligt vackert. Personligen har jag kanske hans starkaste minne från finalen säsongen 1998/1999, där han tillsammans med Roger Kyrö säkrade sitt lags SM-guld mot favoriten Modo Hockey. Där Brynäs nummer 21, fick för sig att han var någon annan med samma nummer och dribblade sig igenom ett helt förvar på egen hand, vilket slutade med Gävlelagets tolfte guld genom tiderna.

Spelare som Molin växer inte på träd, och det är med en stor respekt som jag säger tack för din tid. Du är en stor ikon för Svensk hockey, och kommer alltid att vara det.

Ove Molin avgör mötet med Modo 1998/1999, SM-guld till Gävle. ”Nästan foppaklass på det målet”, eller vad säger ni?

www.youtube.com/watch?v=US3wjfjHu7k

Den grekiska klubben Panionions värvade Markus Jonsson från AIK – sedan ville de även ha guldtränaren Mikael Stahre

Klubben och Stahre skall ha fört kontakt – men Björn Wesström sade nej i samband med ett möte som Solnaklubben och Stahre haft. Kontraktet löper i två år till och tanken är att han skall köra hela vägen ut.

Jagar ny Obolo

Nu har han lämnat Greklandserbjudandet bakom sig och befinner sig i Brasilien där han letar efter en ny Ivan Obolo. Han flög ner igår och idag mötte han upp Björn Wesström.

AIK behöver troligen låna uppemot 15 miljoner kronor för att kunna refinansiera nuvarande lån men samtidigt också kunna skjuta till i satsningen mot Champions League.

Foto: aikfotboll.se

Följ våra fotbollsnyheter via RSS.